Om Neikka och Hayley´s nyfunna kärlek för köket

Hayley blev vaccinerad igår eftermiddag och jag förväntade mig en kinkig tjej. Istället sov hon sju timmar i sträck, åt lite och sov tre timmar till! Hon har varit på strålande humör hela dagen.

 



Neikka

 

 

I morse tog vi en lång promenad med min hund Neikka. Neikka är tolv, snart tretton och på sistone har hennes syn blivit sämre och sämre. Det är sorgligt att se hur det påverkar henne. Hon snubblar, går in i saker och idag på promenaden blev hon nästan påkörd av en bil, två gånger! När jag hör en bil komma kallar jag alltid henne till mig och ber henne sitta bredvid mig tills bilen passerat. För säkerhets skull. Bara det att idag kom hon springande som hon brukar men stannade halvvägs mitt i vägen. Jag fick rusa ut och lyfta henne i hennes halsband en av gångerna (hon är en rätt stor korsning pitbull/greyhound.) Senare under dagen skulle jag kolla till en av hästarna i en hage långt borta och jag hörde Neikka komma springande efter mig så jag lämnade den stora, tunga grinden öppen (vi har eltrådar högre upp innanför.) När Neikka kommer ser jag henne börja krypa där grinden är i vanliga fall, bara det att nu är det ingen grind där. Grinden är vidöppen. Inte roligt! Hon har vid några tillfällen ramlat nerför trappan också. I övrigt är hon helt frisk, i mycket god kondition, pigg och glad. Hon har varit tröttare än vanligt på sistone. Önskar att hon vore fem år yngre för hon är den mest perfekta vän man kan tänka sig.

 

 

 

 

 

Jag har upptäckt något helt annat den här veckan; min dotter tycker mycket om att vara i köket. Hon älskar att sitta och titta på när jag lagar mat och bakar. Å vad jag älskar att höra henne babbla i bakgrunden, det är den finaste musik man kan tänka sig. Hon är mycket fokuserad på vad som pågår, så fokuserad att hon oftast somnar helt utmattad inom en timme. Det var precis vad som hände idag när vi bakade kanelbullar. Jag vet att det var kanelbullens dag i förrgår, men jag missade att baka då J